Herren giver och Herren tager utan betalningskrav

”Herren giver och Herren tager”, som bilhandlaren, den Ärlige Roffe på Vanadisvägen alltid sa, när missnöjda kunder kom och klagade på bilen de köpt. Men vem fan orkar bry sig.

Nu skall jag sova middag och när jag vaknar skall jag gå ut med hunden. Som vanligt går vi ner till ån och tar rast på en soffa där vi båda tar oss friheten att bara njuta av försommarbrisen och att ännu få leva en liten tid. Därför … Gläd dig du som än ser solen!

Mindre värda än en myggpiss i en Norrlandsälv

Det här musikbildspelet tillägnar jag alla dessa unga som hamnade i helvetet redan innan de dog och till alla dem som vi svek eller inte eller inte ens orkade tänka på att hjälpa och till alla dem vi lämnade vind för våg i ett värre helvete än det helvete vi ens kan föreställa oss i livet. För alla dessa bröder och systrar som blev döpta men inte konfirmerade har jag gjort den här videon, eftersom alla förtjänar att bli ihågkomna.

Se på min video med en stor ödmjukhet eftersom nästan alla personer i videon sedan länge är döda. Några av dem blev mördade. Andra dog av sjukdom, självmord eller överdos. Man kan med säkerhet säga att alla de som dött, dog en missbruksrelaterad död. Ett litet fåtal blev nästan gamla. De flesta fick aldrig bli vuxna eftersom de slutade leva i unga år.
Quod scripsi scripsi

Läs även andra bloggares åsikter om:
alkoholrelaterad, drogrelaterad, knarkrelaterad, missbruksrelaterad
.

Några ord om fyllbulten Arne Anka

Fyllbulten Arne Anka är en lagom misslyckad kulturarbetare som bor centralt i Stockholms innerstad. När det finns pengar och vilja ger han sig ut i Stockholmsnatten med sina vänner i en ständig jakt på tjejer - i regel något för unga för den snart medelålders Arne. Han sprider gärna sina cyniska betraktelser om samtidens och tillvarons elände omkring sig, och hamnar inte sällan i konflikter på alla fronter. Bästa kompisen Krille Krokodil är Arnes ständige följeslagare och själsfrände. Skillnaden mellan de två är att Krille är mer framgångsrik och följaktligen alltid är den som får med sig tjejer hem. Men i bakfyllans kranka blekhet är han i regel lika ömklig som Arne Anka själv. Bara jämmer och ett jävla elände!

Läs även andra bloggares åsikter om:
arne anka, brudar, elände, flickor, framgångsrik, jäntor, konflikter, kulturarbetare, kärringar, misslyckad, sprit, tjejer, töser, öl

Eva och Sveriges Kristna Socialdemokrater

Nyligen hörde en redaktör på Tidningen Broderskap av sig. De ville ha tillstånd att använda en av mina bilder på konstnären Eva Spångberg. Det är klart att de fick. Eva Spångberg är ju inte någons egen Eva utan hela svenska kyrklighetens Eva Spångberg. Efter ett par telefonsamtal och lite mejl var vi överens. Det är klart att ett så förträffligt brödraskap som Broderskap - Sveriges Kristna Socialdemokrater, skall få lov att använda en kristdemokrats bilder av skulptrisen Eva Spångberg lika väl som tidningen Kristdemokraten tidigare fått använda hans bilder.
Naturligtvis!

För att undvika alla möjliga och helt omöjliga missförstånd: Mannen på bilden är inte en socialdemokrat utan helt enkelt en vanlig munk från Östanbäck som gillar terrierhundar och då i synnerhet, Jack Russel!

Läs även andra bloggares åsikter om:
broderskap, eva spångberg, högkyrklighet, kyrklighet

Om Du vet var Gud är så hör av dig

Det här att söka sin borttappade barnatro är inte lätt om man nästan är 60 år och blev konfirmerad in i den heliga allmänliga kyrkan. Den kyrka som idag finns kvar är en sk folklig enhetlig kyrka som blivit så förändrad att ingenting nu är sig likt. Därför skall jag berätta om mitt stora andliga sök och hur jag fann en ruin som kallas Svenska Kyrkan.

För länge sedan växte jag upp nära en präst i Kärna församling. Jag kallade honom alltid farbror Arnold. Idag skulle jag ha kallat honom fader Arnold. Det jag allra bäst minns av farbror Arnold var de långa vita flikar som hängde ner från hans prästkrage och hans långa svarta ämbetsrock. Men mest minns jag farbror Arnolds auktoritet, kunskap och vänlighet. Det var mycket jag lärde av farbror Arnold. Det är ofta jag tänker på honom och jag har många minnen kvar efter honom.

Senare i livet träffade jag prästen Ingwar Hector. Honom kallade jag alltid fader Ingwar. Av honom lärde jag mig också väldigt mycket om Bibelns böcker och om Gud och Jesus. Men det enda reella minne jag har efter prästen fader Ingwar är hans gamla "Handbok för Svenska kyrkan". Den underbara bokskatten ligger alltid på mitt nattduksbord.

Under många år i förskingringen sökte jag min borttappade barnatro. Ett tag trodde jag att jag funnit den heliga graalens barndomskyrka. Men jag hade åter tagit fel väg i livet. Idag inser jag att farbror Arnold och fader Ingwars kyrka är borta för alltid. Den kyrka och den tro de gav mig finns inte längre. Det enda jag fann var tomhet och alienation. Och ändå så känner jag Guds närvaro nästan varje dag. Om jag bara visste vart Han håller hus. Om Du vet var Gud är? Skriv och berätta

Läs även andra bloggares åsikter om:
andlig, bibeln, fader, folklig, gud, kyrkan, tiden

Härtill var jag under galgen nödd och tvungen

Jag har alltid försökt vara sann mot mig själv och försökt våga vara den jag är, i ett samhälle där alla skall vara lika. På den tid jag arbetade politiskt var det främst tre frågor som jag alltid tog strid för; nämligen för ungdomar, för de psykiskt funktionshindrade missbrukarna och för våra gamla inom äldreomsorgen. En del blev nog bra och annat blev förstås dåligt. Till mitt försvar kan jag bara säga att jag alltid gjorde mitt bästa och gjorde vad jag var kapabel till av det jag trodde var bäst. Ofta var jag till besvär både för mitt parti och i mina kontakter med tjänstemännen. Jag har aldrig sökt gå den lätta vägen och därför har jag snubblat många gånger. Ibland har det gjort ont, ohyggligt ont.

En av de allra värsta felbedömningar jag någonsin gjort i mitt vuxna liv var att engagera mig för de homosexuellas situation i vårt samhälle. I det engagemanget har jag tagit så mycket stryk att hälften varit nog. Jag har fått stryk från alla håll. Jag gjorde mig mer eller mindre politiskt omöjlig i mitt parti samtidigt som riksaktivister och böghuliganer från RFSL behandlade mig som en duktig och nyttig idiot, trots att jag på lokal nivå år 2005 utsågs till årets medlem för mina insatser för RFSL!

Idag ser jag RFSL (Riksförbundet för sexuellt likaberättigande) som en helt igenom samhällsomstörtande organisation eftersom de med en nit som är rent häpnadsväckande, gräver sig in i samhällets alla viktigaste beslutsorgan för att skapa en förändring som få kommer att ha glädje av eftersom RFSLs syn på heterosexuella är mer ojämlik och förolämpande än den heteronormativa nomenklatur man anklagar oss ”normala” för.

För att ta ett enda exempel:
Sverige är ett av världens allra mest sekulariserade samhällen. Trots detta har RFSL med en politisk effektivitet som nästan skrämmer slag på mig satt hela kyrkligheten på pottkanten med sina krav om jämlikhet. Man har tvingat in kyrkomötet, biskopar, prelater och församlingar i ett hörn där man kräver en civil rättvisa och jämlikhet i en rörelse som aldrig varit rättvis eller ens jämlik eftersom kyrkan handhar frågor om Gudstro i underdånighet i en tvåtusenårig religiös tradition som inte har något med civil rättvisa att göra. Gud kräver tillbedjelse och lydnad.

Läs även om andra människors åsikter om:
civilrättslig, engagemang, gud, gudstro, hetrosexuell, homosexuell, jämlikhet, kyrklighet, religiös, rfsl, rättvisa, samhällsomstörtande, sekulariserad, ge upp vigselrätten

Är Stockholms trängselskatt ett skämt eller …

Så här står det på Vägverkets hemsida:
Trängselskatt tas ut för svenskregistrerade bilar som körs in i och ut ur Stockholms innerstad måndag - fredag, klockan 06.30 - 18.29.

Eftersom jag är en laglydig person så betalar jag alltid mina skulder. Jag har aldrig haft några anmärkningar hos kronofogden och aldrig fuskat med deklarationen och har bara passerat en så kallad betalstation två gånger i mitt liv och då blev det så fel att jag bara häpnar. Så här var det:

Den 10 januari åkte jag upp till Stockholm för en begravning i en kyrka vid S:t Eriksplan. Jag kom söderifrån och körde förbi en betalstation på E4:an på infarten mot Fridhemsplan sisådär kvart över tio. Sedan körde jag till Rörstrandsgatan och parkerade. Två timmar senare, efter begravningen, körde jag förbi en ny betalstation på väg till Stora Sköndal för en minnesstund för den döde. Några timmar senare körde jag söderut utan att passera någon betalstation.



När jag någon vecka senare skall betala min Trängselskatteavgift i min hemkommun, ringer jag till vägverket för att kolla upp hur jag skall betala. Vägverkets personal informerar mig då hur jag skall göra och att avgifterna gäller för färd in i Stockolm för den 3 januari (15 kr) och ut ur Stockholm för den 10 januari (20 kr) och att avgiften för den 3.e måste betalas omgående eftersom jag annars kommer att få betala straffavgift. Jag blev förbanne mig inte ens upprörd eftersom jag jobbat halva livet som mät- och beräkningsingenjör. Jag blev bara förvånad över att en skatt tydligen kan tas in på vilka jävla premisser som helst utan hänsyn till vett och sans. Till mitt försvar för min elaka syn på vägverkets personal kan jag bara säga att varken jag eller bilen befunnit sig i Stockholm den 3.e januari. Jag skall nu sakligt förklara varför.

Kuvertet med Vägverkets bevis hamnade i min brevlåda två dagar senare. Precis som Vägverkets personal sagt så fanns det fotografier med i försändelsen; tre stycken. Två av fotona föreställde min bil när den kör in i Stockholm tordagen den 10 januari klockan 10.16:49 och ut ur Stockholm samma dag klockan 12.59.03. Det tredje fotot föreställde en annan bil med ett helt annat registreringsnummer än det min bil har. Det var den bilens passage genom en trängselskattebetalstation den 3 januari klockan 08.52.27 som jag tvingades, med omedelbar verkan, betala för om jag inte skulle beläggas med straffavgift.



Varför skall jag (som kan räkna) under hot om straffavgift behöva betala en annan människas skatt? Vad är det för jävla lagar som styr i det här landet? Varför kräver inte Vägverket en elementär läsförståelse av samtliga sina handläggare? I min värld är ett a alltid ett a och ingenting annat än ett a. Samma regel som gäller för bokstaven a gäller i min värld även för alla de andra bokstäverna i alfabetet. Svenska alfabetet har 28 bokstäver i följande ordning: a, b, c, d, e, f, g, h, i, j, k, l, m, n, o, p, q, r, s, t, u, v, x, y, z, å, ä, ö. Varför har i helvete folk på Vägverket en annan bokstavstolkning än den jag fick lära mig i skolan? Hur kan en annan människas bilregistreringsnummer bli mitt problem och varför låter det statliga Vägverket inte hela sin personal lära sig att läsa vad som står på en vanlig registreringsskylt när det finns kurser för både läsokunniga och dyslektiker? Den frågan måste jag ha rätt att ställa!

Läs även andra bloggares åsikter om:
betalstation, bevis, trängselavgift, trängselskatt, vägverket

Jag har hört om en stad ovan molnen

Det finns tre slags människor. Nämligen de man mött, de man minns och de man aldrig glömmer. Alf Samuelsson var en sådan människa, som man aldrig glömmer. Jag kan bara känna tacksamhet över att han som människa fick vandra här på jorden liten kort stund. Att jag fick möta honom i livet har varit en stor ynnest. I all sorg och bedrövelse efter hans förtidiga död känner jag ändå en glädje över att ha fått möta och lära känna honom. Givetvis går mina tankar till hans älskade hustru Ewa just nu. Hennes förlust är förkrossande och bedövande. Jag ber till Gud att han skall stå vid hennes sida i denna hennes allra svåraste tid i livet.

Läs även andra bloggares åsikter om:
blues, musik, rekviem, requiem, rolf wikström

Jag har blivit berövad lösenordet till min e-post

Efter samtal med supporten på Com Hem och ytterligare två personer har vi konstaterat att jag gjort mig skyldig till ett slarv som gränsar till ren dumhet. Jag har frivilligt avslöjat lösenordet till min e-post. Låt gå för att jag gjorde det av obetänksamhet. Konsekvensen av fadäsen blev att hela min adressbok blev kopierad och därefter skickades mejl till samtliga adressater i adressboken där jag Max Hobstig står som avsändare för mejlet (spammet). Detta är inte sant. Jag har inte skickat något massmejl. Jag har bara varit slarvig med sånt som borde vara hemligt. För detta slarv ber jag skamset alla berörda om ursäkt!

Nyligen: avsändare, e-mail, e-post, ip-adress, spam, trojaner, virus

Och det blev afton den sista dagen

Det var en underbart vacker morgon den sista dagen och det var en ledsnad utan motstycke. Natten hade varit full av drömmar om att ett under skulle ske. Vi hade 13 timmar kvar tillsammans i denna världen, min hund och jag. En sorg så svart som natten tyngde mitt bröst så att jag trodde att jag aldrig mer skulle kunna känna glädje. Vi skiljdes 18:20

Nyligen: avlivning, död, Hobstig, hund, kamrat, maia, max, vänskap

Bloggen är tyst för närvarande

Bloggen är för närvarande helt tyst eftersom min hund Maia blivit sjuk. Idag är Maia en trött liten hund som fortfarande kan vifta på svansen. Men mycket mer än så är det inte kvar, av den rasande bitchen som tidigare kamperade med de allra största hundar hon kunde hitta. Klicka på nedanstående länk om du vill läsa mer:
The Irish Terrier Filbyters Maia

Jag ger dig min morgon

En sån här dag då dimman ligger så tjock över nejden att man nästan kan få för sig att solen aldrig mer skall visa sig mer, känner man sig rätt ensam innan huset behagat vakna. För att inte helt hamna i en vårdepression sätter man på teven och överraskas nästan omgående av att vädret skall bli bättre om några timmar. Meteorologen lovar att det skall bli solsken och varmt över hela landet. Klart att man blir glad när man hör sånt tal av experter. På väg till köket för att fixa morgonkaffet tittar jag in i sovrummet där hustrun fortfarande sover och ser att hennes hår flyter över hela kudden precis som i Fred Åkerströms visa. Bredvid henne snarkar vovven och drömmer om sånger om solen och gröna ängar.

Återigen gryr dagen vid din bleka skuldra
Genom frostigt glas syns solen som en huldra
Ditt hår det flyter över hela kudden.
Om du var vaken skulle jag ge dig
allt det där jag aldrig ger dig
men du jag ger dig min morgon
jag ger dig min dag

Vår gardin den böljar svagt där solen strömmar
Långt bakom ditt öga svinner nattens drömmar
Du drömmer om nåt fint, jag ser du småler.
Om du var vaken skulle jag ge dig
allt det där jag aldrig ger dig
men du jag ger dig min morgon
jag ger dig min dag

Utanför vårt fönster hör vi markens sånger
Som ett rastlöst barn om våren dagen kommer
Lyssna till den sång som jorden sjunger.
Om du var vaken skulle jag ge dig
allt det där jag aldrig ger dig
men du jag ger dig min morgon
jag ger dig min dag

Likt en sländas spröda vinge ögat skälver
Solens smälta i ditt hår kring pannan välver
Du jag tror vi flyr rakt in i solen.
Om du var vaken skulle jag ge dig
allt det där jag aldrig ger dig
men du jag ger dig min morgon
jag ger dig min dag

Om: morgon, kudde, vaken, drömma, fönster, sånger, solen, vår

Älska mig för den jag är

Se mig för här är jag. Låt mig få komma nära, till era hjärtan, så som den jag är. Den jag försöker vara, ge mig min morgondag. Min enda önskan nu och här, älska mig för den jag är. Se fjärilns vingeslag i alla himlar fara, se alla ögon blinka stjärneljus. Låt livet komma nära, se mig för här är jag. Min enda längtan nu och här, älska mig för den jag är. Låt livet komma nära, se mig för här är jag. Min enda längtan nu och här, älska mig för den jag är. Se fjärilns vingeslag i alla himlar fara, se alla ögon blinka stjärneljus. Låt livet komma nära, se mig för här är jag. Min enda längtan nu och här, älska mig för den jag är. Min enda längtan nu och här! Älska mig för den jag är. (Ainbusks original Älska mig för den jag är)

Om: hjärtan, livet, längtan, morgondag, älska, önskan

Min tid med Stockholms skinnskallar

Första möte med Sthlm Skins
Jag var så rädd att jag höll på att dö. Nu får det bära eller brista. Dör jag så kan de efterlevande i alla fall trösta sig med att mitt testamente har blivit nedtecknat i tid. Den stora vanen brummade och hackade ovanligt mycket den här eftermiddagen under vår färd mot vårt förutbestämda mål. Det var som om bilen visste att vår sista resa var påbörjad. Ett par gånger försökte bilen faktiskt köra fel väg > forts.

Skinnskallarnas nyårsnatt 1995-1996
Efter att ha jobbat kväll på Frälsningsarméns härbärge anländer jag till skinnskallelokalen vid Fryshuset. Lilla skinnfröken Linda tar hand om mig och övervakar mig och tar ansvar för min säkerhet. En god värdinna som skall ha heder av sin insats. Linda och jag flyter omkring lite i lokalen samtidigt som hon presenterar mig för sina vänner. Som en utbildad säkerhetsvakt ser hon till att jag inte hamnar i prekära situationer under vår "visitation" av lokalens alla skrymslen > forts.

Alkoholfri skinnskallefest vid sjön Flaten
Lördagen den 21 september 1996 klockan 15:00 avgick en buss från Slussen. Fäden gick mot Stockholms södra ände. Ett ovanligt experiment gällande svenskarnas supvanor skulle genomföras. För första gången i alkoholforskningens dimmiga historia skulle man försöka fastställa den allra lägsta nivån för alkoholintag visavi trivselkravet svenskarna ställer på en trevlig kräftskiva > forts.

Om: personligt, relation, samhälle, stockholm, sverige, vänskap

Den siste sanne folkungen - Yngve Frej

Har du inte hört talas om när folkungen Yngve Frej skrattade? Det har bara hänt två gånger. Den första gången var när han såg den argsinte Max Hobstig med bar överkropp och andra gången var när Max Hobstig i sin enfald försökte lyfta en stor tung borrmaskin.

Den där gången för väldigt länge sedan då han myntade devisen att: "Max är den ende kristne vi inte slår ihjäl" log han inte. Han var så jävla svart i ögonen, att han kunde ha skrämt skiten ur vargar!



Jag kom i kontakt med Yngve Frej för drygt tolv år sedan när jag besökte skinnskallarnas klubblokal Höder Dart i Stockholm. Yngve Frej tillhörde på den tiden Sthlm skins. Under flera år följde jag honom och hans kamp för ett värdigare liv och hans sökande efter en mening med livet. Jag har sett honom gå genom isen och jag har sett honom ta sig upp. Jag har sett hans förtvivlan över att inte vara behövd och jag har sett hans ilska över att inte få jobb. Jag har följt honom på armlängds avstånd, närmare än någon annan. Den unge mannen skulle ha kunnat varit min egen son och ofta har jag drömt om, att han varit den son jag själv aldrig fick.

Jag och min hustru har sett en helt annan sida av Yngve Frej än den bild hans ”kompisar” hade och ens skulle ha kunnat föreställa sig. Vi har sett en ängslig ung man som behöver oändligt mycket kärlek. Vi har sett en mjuk ”liten” kille som funderar mycket över livet och ängsligt undrar över hur livet skall bli. Vi har mött en Yngve Frej som vi inte skäms över att ha älskat och ännu minns med glädje men också med sorg.

Yngve Frej är kolerisk som få. Han har ett humör som mer måste betraktas som "helvetiskt" än som kort stubin. Men ändå, till Yngves yppersta egenskaper hör hans vänsällhet. Yngve är trots sitt dåliga humör en medmänniska och kamrat man kan lita på. Som ett berg står han där han står. Man behöver aldrig sväva i tvivelsmål, man vet alltid var man har honom. Han är den han är, och kommer så att förbli. Det känns som en förmån att ha fått lära känna honom; Yngve Frej, skinnskallen.

Klicka på bilden! Läs Anders Tigers artikel om samhällets syndabockar!!

Som avslutning kan du läsa lite mer om min tid med Storstockholms alla skinnskallar. Det var den mest spännande tid jag någonsin har upplevt, Klicka=> här.
Som överkurs kan du dessutom läsa en intervju med två av Yngve Frejs kamrater från den tid det begav sig och allt från solförmörkelse till krig skylldes på skinnskallarna, Klicka=> här

Läs om andra bloggares tankar om:
förtvivlan, humör, ilska, kompisar, skinnskallar, sthlm skins
.

Aldo Colliander ur ett arbetarperspektiv

Om det är någonting som retar mig mer än annat så är det dessa självgoda politiskt engagerade som gör allt för att trampa ner vanliga arbetargrabbar som gör så gott de kan för att försörja sin familj. En del av dessa arbetargrabbar jobbar på byggen eller i verkstäder. Andra arbetargrabbar har funnit sin utkomst i boxning.

Oavsett vad dessa arbetargrabbar jobbar med så finns det vissa risker i det jobb de utför. Grabben på bygget kan få en planka i skallen och grabben i verkstan kan fastna i en maskin. Grabben som boxas kan få en smäll så att han går i golvet eller slå sönder sin hand. Sånt vet alla politiskt intresserade, att alla som jobbar, kan skada sig på arbetet. Sådan skada kallas arbetsskada. Men naturligtvis gäller inte detta som arbetsskada om arbetargrabben är boxare. I vart fall inte om han är svart som en neger.

Det finns en blogg som heter Ur ett arbetarperspektiv. Bloggen har en underrubrik med följande lydelse: "Ofta bitsk, alltid sann, alltid på den lille mannens sida". Sent på natten samma kväll som Aldo Colliander gick sin match skrev denne självgode gosse ett inlägg i sin blogg. Rubriken kallade bloggaren för "Aldo Colliander, you suck! Stay out of the pro ring". Själv borde jag väl häpna, egentligen. Men jag är alltför gammal för sånt pjosk. Jag hänvisat kort bara till bloggarens inlägg och låter sedan hela saken bero!

Om: Aldo Colliander, boxaren, boxning, skarpnäck, vännen

Vad är det för idioter som går på boxning

Boxning är egentligen en rätt märklig företeelse. Den fungerar så att två kämpar går upp i en ring och gör så gott de kan för att vinna matchen. Just nu tänker jag på vad Paolo Roberto sa innan matchen mellan Aldo Colliander och den betydligt mer rutinerade före detta världsmästaren skulle börja. Paolo Roberto menade att Aldo kanske ännu inte var mogen för en så pass bra motståndare.

Nåväl. De två boxarna gick in i varsin ringhörna och sen började fighten. Båda boxarna gjorde så gott de kunde under den fyra ronder långa matchen. Därefter gick de tre domarna genom sina bedömningar och lade samman sina siffror som gav till resultat att Aldo fick ett par poäng mer än den betydligt mer rutinerade före detta världsmästaren. Aldo Colliander hade vunnit på poäng!

När publiken hörde resultatet började de bua ut Aldo. Jag bara häpnade. Eftersom de båda boxarna gjort så gott de kunnat och själva inte kunde påverka domslutet så kan det väl inte vara rätt att bua ut den boxare som domarna ansett ha vunnit på poäng. Jag säger som Paolo Roberto. JAG SKÄMS. (Vad är det för jävla idioter som går på en boxningsgala och buar ut en boxare?)

Aldo gjorde inte sin bästa match i går kväll. Men han behöver inte skämmas. Han har elva segrar och en förlust bakom sig. Mitt i allt buandet borde nog publiken ha tänkt på att Aldo var den enda svensk som mötte en riktig kvalitetsmotståndare i går kväll. Men skit samma. Min vän och hjälte, Aldo Colliander, överlevde. Han fick inga skador och är fortfarande hel och hållen. Jag är glad över att kunna säga att jag är hans vän! Här är en länk om Aldo



Den buande berusade skitpubliken på proffsgalan skämde ut sig ordentligt. En jävla stor tur för galan var att det fanns några helt nyktra åskådare. Bland dessa nyktra fanns journalisterna som var nyktra eftersom de tillhörde proffspubliken. Jag länkar därför till tre olika artiklar i Aftonbladet trots att jag är kristdemokrat :-)

1) Vann med bruten hand (klicka här)
2) Jag älskar Sverige (klicka här)

3) Galans matcher (klicka här)

Om: Aldo Colliander, boxare, svensk, sverige, älskar

Det är få gånger jag känt mig så liten

Det är få gånger jag känt mig så liten, som när jag härförleden läste en text i Mattias Winthers blogg. Att i ett enda stycke med några få rader härleda alla mänsklighetens svårigheter och som ett trolleri visar oss vägen mot en bättre framtid, är få förunnat. Mattias Winther har lyckats förklara det mesta :)

Gör ett besök hos den läsvärde ... Mattias Winther

Om: acceptans, acceptera, allvar, argument, blog, blogg, dialog, förståelse, homosexualitet, homosexuella, konflikter, konservativ, kyrkan, mattias winther, rasister, salem, svårigheter

Astrid Lindgren mötte skinnskallarna på helikopter

Jag måste få hälsa och ta tant i hand. Jag har läst alla dina böcker och tycker mycket om dem. Är du en sån där skinnhead, frågar Astrid. Jo svarar killen lite generad. Då tycker jag att du ska sluta upp med att skinnheadsa. Pojken tittar ner i backen och blir röd i ansiktet. Astrid klappar honom på kinden. Jag tycker om dig pojke, men jag tycker verkligen att du ska sluta skinnheadsa.

Om: Astrid Lindgren, barn, föräldrar, skinheads, skinnbula, skinnbulor, skinnskallar, skinnskalle, ungdomar

Pappa Aldo Colliander

Den svenska boxaren och tungviktsproffset Aldo Colliander från Skarpnäck kanske inte kommer till proffsgalan på Scandinavium i Göteborg den 27 januari. Som vanligt så är det andra än boxarna som får merparten av vinsten. Aldo som avstått från två betydligt mer inkomstbringade matcher för att få boxas i Sverige håller på att ruttna. Aldo har blivit erbjuden 30.000 kronor som i och för sig kan tyckas som väldigt mycket pengar om man inte tänker på vad matchen kostar honom själv. Sedan skatt och lön till tränare etc. dragits av bruttot så lär det inte bli mer än ungefär 10.000 kronor till honom själv. Det är inte mycket för allt förarbete en boxare måste utföra innan han kan gå en match. Hundratals timmars med hopprep, styrketräning, löpträning, sparring och sandsäck tar tid.

Har man dessutom ett liten skrutt hemma, som bara längtar efter pappa, så är 30.000 kronor för en match på den stora skådebanan Scandinavium rena slavlönen. Men det är klart. Är man en svart grabb som håller på med någor så okultiverat som boxning så hör väl slavlöner till vardagen även i Sverige. Själv fick jag för några år sedan nästan 10.000 av socialtjänsten för hålla en busgrabb borta, under tre dagar, från hans hemkommun. Den enda risken jag tog, var att min grabb skulle smita från mig. Någon smäll på käften riskerade jag inte. Men det är klart. Jag är lika vit som kinesiskt porslin medan Aldo Colliander är svart som sot. Färg har betydelse! I vart fall om man är både boxare och neger. Fy fan!

Om: Aldo Colliander, boxning, neger, proffsgalan, scandinavium

Svenska kyrkan och Tolkien

Svenska kyrkan gör det ena självmålet efter det andra. Det är helt obegripligt att Svenska kyrkan inte kan bestämma sig för hur det uppdrag de fått av Jesus Kristus, skall genomföras. Nu senast var det en radiogudstjänst tillsammans med muslimer som väckte stor förvåning. Sedan var en imam som menade att Sverige inte kan värna religionsfriheten om man inte värnar sin egen religion. Kyrkan har sedan många år legat i krig med de bekännelsetrogna inom de egna leden. Den kyrkopolitiska makten och den sekulära kulturen i Sverige har skapat ett sådant tryck på Svenska kyrkan att den liberala teologin och dess företrädare har främjats, medan konservativ för att inte tala om ortodox teologi, har motarbetats.

Svenska kyrkan borde ta lärdom av Tolkiens stora sagoepos som börjar med Midgårds skapelse och historia i Silmarillion och slutar med trilogin om Ringens brödraskap i och med att mäster Sam får resa till det sköna Valinor, som motsvarar det bibliska Paradiset. Vad Tolkien lyckats med i sitt stora sagoepos är att han förde in mystiken och det oförklarliga i vår egen vardag. Att Tolkien i stora stycken plankat den bibliska nomenklaturan gör inte sagan sämre eftersom läsarna känner igen de flesta av Tolkiens romanfigurer. Tolkien har också lyckats med att göra den blivande kungen Aragorn mer moralisk än den bibliska kung David som inte drog sig för att mörda Uria för att få lägra dennes vackra hustru Bat Seba.

Tolkien visade oss att miraklernas tid inte är förbi. Tolkien visade oss att vår tillvaro är full av mystik och oförklarlighet och han lärde oss att ondskan finns och att godheten finns. Han visade oss att det finns mörka krafter som vill förgöra oss som människor och han visade oss att det finns ljusa krafter som vill rädda oss till ett större sammanhang. Tolkien visade oss allt det som Svenska kyrkan gått förbi utan att märka att hon gått en annan väg än den som var utstakad. Och med Tolkien förstår vi att om man inte vet vart man är på väg är det lätt att hamna någon annan stans än dit man tänkt sig.

Om: aragorn, kyrkopolitik, religionsfrihet, silmarillion, tolkien

Är detta synvillor eller på riktigt

Jag hörde att en brud hade lärt sig flyga av sig själv. Först hade hon satt sig ner på marken och sen hade hon lagt sig ner och sen så började hon sväva av sig själv. Hon flög bara högre och högre upp. Så pladask ramlade hon ner med en stukad fot som resultat av sitt äventyr. Fan tro det!

Jag hörde om en halvnaken klosterbroder som hade övernattat på en glaciär högt uppe i Himalaya. Han hade suttit på en liten träbit och mediterat och blivit lite transcendens och lättat från träbiten och stått stilla i luften och svävat en meter över glaciären. När munken vaknade hade han bara fått blåskatarr som resultat av sitt äventyr. Fan tro det!

Jag hörde att en kille som sysslar med Big Bang fått Nobelpriset i fysik. Grabben menar att hela universum blivit till av en något som var mindre än en liten skitfläck på min tumnagel. Snart börjar dom väl snacka om att Calvinol verkligen gjorde den där resan genom tid och rum som man kunde läsa om för ett tag sedan. Fan tro det!

Om: blåskatarr, brud, flyga, munk, Törnrosa, universum

I väntan på minnenas död

Jag var och hälsade på min svärfar för ett tag sedan. Det är inte mycket kvar av gubben sedan han gick in i dimman för några år sedan, mer än hans böcker. Jag tittade lite bland de böcker han fick med sig till sitt nya boende, då han flyttade hemifrån för gott. Det var särskilt en bok som intresserade mig, Hembygdskunskap för Folkskolan (en skolform i Sverige mellan åren 1842-1972)

Jag satt nog en timme och läste om Sveriges alla hembygder från södra Skånes korsvirkeshus till Norrlands lappkåtor. Varje bygd hade sina traditioner i helg och söcken utifrån de förutsättningar varje landsända hade att erbjuda sina inbyggare. Mellan åren 1865-1925 var Sverige ett utvandringsland. Sedan det sista stora världskrigets slut, 1945, har Sverige varit ett invandringsland med arbetskraftsinvandring under 1950- och 1960-talen och flykting och anhöriginvandring sedan 1980-talet. Landet har förändrats och Hembygdskunskap för Folkskolan gäller inte längre. Nu är det mångkulturen som gäller och vår historia får stå tillbaka för andra folks historia eftersom den gästning som tidigare var allmogens skyldighet mot kungliga personer nu också gäller ofrälse från när och fjärran. Skulle man ha betänkligheter om denna förändring är man främlingsfientlig. Tar man sig dessutom en liten stund till att läsa om Hembygdskunskap för Folkskolan och känner vemod över den tid som flytt är man minst sagt rasistisk. Om man tillhör den lilla skara som intresserar sig för Sveriges hembygdshistoria och vårt kulturarv, borde man gå med i Sveriges Hembygdsförbund där man inte ställer några som helst krav på att man måste vara främlingsfientlig! Det enda krav som ställs på dig är att Du älskar Ulf Lundell och det Öppna Svenska Landskapet och Evert Taube!



Jag avslutar med "Fädernas kyrka", den svartlistade gamla psalmen, eftersom den fortfarande önskas vid begravningar!

Fädernas kyrka i Sveriges land, Kärast bland samfund på jorden! Vida hon famnar från strand till strand, Fast hon är grundad av Herrens hand, Byggd till hans tempel i Norden. Allt fick sin vigning i kyrkans famn: Brudgummens löfte till bruden, Hemmet, de nyföddas kristna namn, Kämparnas färd till den sista hamn, Fanan och konungaskruden. Ädel är skaran, sen tusen år Gud i vår kyrka fått frälsa. Framåt vår hoppfyllda längtan går: Ungdomen kristnad är Sveriges vår, Sveriges framtid och hälsa. Kristet och fritt ville Sverige bo, råda för landet allena. Därom i manlig och kristen tro, därom i strid eller lagfäst ro konung och folk sig förena. Fädernas Sverige sig kämpat fram. Kristus var med det på banan. Visade vägen för trofast stam. Kristus är trofast och svek är skam. Korset stod tecknat på fanan.

Psalmen "Fädernas kyrka" togs bort ur psalmboken under mitten av 1980-talet då svenskarnas hövdingar blev paranoida och såg nazism överallt. Till och med Svenska flaggan och Nationalsången var under ett antal år synonymt med främlingsfientlighet & rasism.

Om: fosterland, främlingsfientlig, hembygd, rasism, sverige

Den nödvändiga manicken

Denna framgångskalkylator är konstruerad av Friedrich Steiner i Berlin år 1902. Alltsedan 1920-talet har dessa cylindriska, även kallade dosformade maskiner, förekommit. Namnet Harmonium är en hyllning till Tatjana van Vark. Den följande mer avancerade modellen hette Pendulum och kom i olika versioner fram till 1978 då de ersattes av den elektroniska framgångskalkylatorn Fecit.

Framgångskalkylator är ett tekniskt hjälpmedel som med ett fåtal variabler kan beräkna framgångspotentialen för ett kommande eller varande projekt. Ofta känner en entreprenör osäkerhet inför framtida investeringar, som kan vara rent ekonomiska eller det man kallar humanresurser. Selektionen av variablerna är särskilt viktiga för att nå bästa resultat vid framgångskalkylationen.

Variablerna består av två grupper om 4 karaktärsdrag (Lojalitet, Oförvitlighet, Kamratanda, Oberoende) och fyra naturliga behov (Karriärbehov, Kändisbehov, Empatibehov, Nyhetsbehov). Dessa 8 variabler skall ges ett värde från 1 till 9 där 1 är lägst och 9 är högsta. När de två grupperna av variabler blivit korrekt viktade matas eller knappas de in i Framgångskalkylatorn för beräkning.

Framgångskalkylatorn har en trolig träffsäkerhet på närmare 87% och har legat till grund för många olika verksamheters enastående framgångar. Två av dessa bör nämnas. Fryshuset och Kris.

Om: Entreprenörer, Framgång, Fryshuset, Kris

Mickey Spillane gick och dog

När min barndoms favoritförfattare Mickey Spillane nyligen avled blev det några notiser på kultursidorna. Den fina kulturen vill inte ta i den folkliga kulturen ens med tång om de slipper. Än mindre skriva om den kultur som frodas i folkhemmet. Men de vill ha våra skattepengar utan krus eftersom de ju gör finkultur gunås och har inte tid med Mickey Spillanes tuffa form och ännu mindre hjälten i hans böcker, Mike Hammer. Fan ta hela den ogina kultureliten!

Mike Hammer var en privatdeckare. Men någon skitkomplicerad halvfigur var absolut han inte. Han körde fina bilar och krökade i varannan scen och fick varenda flicka på fall men aldrig på rygg. Mike Hammer var den tidens James Bond. Hård som fan mot alla skurkar och en typisk storstadsgrabb som kände varenda bandit i byn och varenda snut. Mike Hammer var vår barndoms hjälte och Mickey Spillane hans farsa. Alla vi grabbar på Opp å Pundarvägen läste allt vi kom över, av Mickey Spillane om Mike Hammer.

Nu tusen år senare har jag tusentals böcker från golv till tak. Allt från Hegel och Marx till Uris och Clancy. Jag har det mesta mellan Newtons Principia och Janssons Mumindal. Jag har en sån mängd böcker att det snart inte får plats fler. Den som bär skulden till denna kinkig belägenhet är ingen mindre är den Mickey Spillane som den förträffliga kultureliten sammantaget knappt kostade på mer än 10.000 tecken inklusive blanksteg, när han gick och dog.

Om: böcker, kultureliten, Mickey Spillane, Mike Hammer

Navigare necesse est

GPS står för Global Positioning System och är ett militärt system av navigationssatelliter som tillhör USA. Satelliterna sänder ut radiosignaler som gör det möjligt för en radiomottagare att räkna ut sin position. Systemet täcker hela planeten och kan vanligtvis användas av vem som helst. Observera att det står vanligtvis! Idag när många fortfarande tror på tomten är det betydelsefullt att påpeka att man vanligtvis kan lita på sin GPS-mottagare!

Exempel på vanligtvis är om man tänkt företa sig en fisketur ut till sitt hemliga abborrgrund i avsikt att överraska sina vänner med en knäckebrödsmacka med sotstekta abborrfiléer som pålägg. Ett annat exempel på vanligtvis är om man vill ta en liten omväg till semestermålet för att njuta av den svenska naturen på småvägar.

Jag skall inte närmare gå in på begrepp som beräkningsmetoder, fasförskjutning, algoritmer eller den analytiska geometrin mer än att hänvisa till bilden ovan som glasklart visar att man inte kan kasta vare sig karta, kompass eller tabellböcker över bord bara för att man har tillgång till GPS som vanligtvis fungerar, men inte alltid! Ett gott råd är att göra som gamle finansminister Sträng. Livrem och hängslen är ett måste. Gärna en säkerhetsnål … åxå!

Om: algoritm, beräkning, fasförskjutning, geometri, gps

Vännen Aldo Colliander

Proffsboxningsgala på Scandinavium i Göteborg lördagen den 27 januari 2007. Aldo Colliander är en boxare som bör ha en framtid i ringen. Ett av proffsgalans absolut mest efterlängtade boxare.

Årets pris ges till den idrottsman vars samlade insatser under året meriterar honom till utmärkelsen Friskyttens Idrottsman. Priset går till boxaren Aldo Colliander för hans unika raka vänster och hans enastående fotarbete samt för hans envisa jävlar anamma!

Aldo Mamadou Nidaye Colliander (born 4 June 1978) is a Swedish boxer. He as born in Senegal but moved in 1987 with his mother Linda to Farsta Sweden. They moved to Skarpnäck when Aldo was 16 years old. It was there that he started to train boxing. As an amateur he has had 58 matches, which only 8 of these he lost. He has won twice the Swedish championship. His coach is Stefan Färström. (Vill du se ett par filmsnuttar om Aldo? Klicka här)

Om: Aldo Colliander, boxare, boxning, idrottsman

Kemi gör flickor eldiga

Flickor anlägger bränder och explosioner! Det beror inte bara på flickors mer eller mindre oskyldiga lek med elden. Vissa flickor använder eld och sprängämnen för att uttrycka sitt behov av att bli sedda och uppmärksammade. Flickan säger att hon hade utfört experimentet många gånger tidigare men nu gick något snett. Glasflaskan exploderade med ett riktigt dån som hördes ända bort till kuren på Storgatan. Som tur i oturen blev det inga allvarliga skador på mer än lite kläder som flickan hade på sig vid försöket.

Om: bränder, eld, explosioner, fi, flickor, sprängämnen

Den vanartiga terriern

Det finns en argsint liten Irländsk terrier i Dalby som terroriserar alla hundar som inte uppfyller alla hennes krav på skötsamhet. Allra värst drabbades en stackars Leonberger som först blev biten i sin egen svans och sedan nerjagad i den strida Dalbyån. Nästan lika illa höll det på att gå för en Teruveren som nyligen blev angripen eftersom den inte stack svansen mellan benen tillräckligt snabbt enligt terriern sett att se på saken.

Vad skall man göra med terriern. Skall hon sättas in i arbete eller skall hon skickas på anstalt för vanartiga hundar? Skriv gärna några goda råd, för nu är goda råd dyra!

Om: goda råd, irish terrier, leonberger, teruveren