08 januari 2007

Svenska kyrkan och Tolkien



Svenska kyrkan gör det ena självmålet efter det andra. Det är helt obegripligt att Svenska kyrkan inte kan bestämma sig för hur det uppdrag de fått av Jesus Kristus, skall genomföras. Nu senast var det en radiogudstjänst tillsammans med muslimer som väckte stor förvåning. Sedan var en imam som menade att Sverige inte kan värna religionsfriheten om man inte värnar sin egen religion. Kyrkan har sedan många år legat i krig med de bekännelsetrogna inom de egna leden. Den kyrkopolitiska makten och den sekulära kulturen i Sverige har skapat ett sådant tryck på Svenska kyrkan att den liberala teologin och dess företrädare har främjats, medan konservativ för att inte tala om ortodox teologi, har motarbetats.

Svenska kyrkan borde ta lärdom av Tolkiens stora sagoepos som börjar med Midgårds skapelse och historia i Silmarillion och slutar med trilogin om Ringens brödraskap i och med att mäster Sam får resa till det sköna Valinor, som motsvarar det bibliska Paradiset. Vad Tolkien lyckats med i sitt stora sagoepos är att han förde in mystiken och det oförklarliga i vår egen vardag. Att Tolkien i stora stycken plankat den bibliska nomenklaturan gör inte sagan sämre eftersom läsarna känner igen de flesta av Tolkiens romanfigurer. Tolkien har också lyckats med att göra den blivande kungen Aragorn mer moralisk än den bibliska kung David som inte drog sig för att mörda Uria för att få lägra dennes vackra hustru Bat Seba.

Tolkien visade oss att miraklernas tid inte är förbi. Tolkien visade oss att vår tillvaro är full av mystik och oförklarlighet och han lärde oss att ondskan finns och att godheten finns. Han visade oss att det finns mörka krafter som vill förgöra oss som människor och han visade oss att det finns ljusa krafter som vill rädda oss till ett större sammanhang. Tolkien visade oss allt det som Svenska kyrkan gått förbi utan att märka att hon gått en annan väg än den som var utstakad. Och med Tolkien förstår vi att om man inte vet vart man är på väg är det lätt att hamna någon annan stans än dit man tänkt sig.

Om: , , , ,

2 kommentarer:

Margaretha Olofsson sa...

Käre vän!
Dina bilder har alltid varit underbart målade och ditt hjärta större än de flestas. Din Gudstro är naiv med sannare än de flestas.
Gud välsigne dig!

Blackout sa...

Har aldrig varit imponerad av Svenska kyrkan, där svängs kappan efter vinden. Å andra sidan, eftersom jag är ateist engagerar jag mig föga i religionernas förvirrade värld men det du skriver låter vettigt.

Däremot har Tolkien berett mig stort nöje genom åren och samtliga böcker står tummade och slitna i bokhyllan.

Traumat i byn berörde mig egentligen inte personligen, men jag blev förbannat trött på skvallret och tvingades vara brysk mot en och annan kärring, avskyr nämligen att prata i telefon. I mitt tycke är den apparaten till för korta koncisa meddelanden, vilket ett flertal närboende damer inte håller med mig om.
En tvåmilafärd med fyrbeningen piggade upp mig och jag fick nymalt kaffe när jag kom hem. Och en kram. Nu värker benen och hunden sover :-)