Visar inlägg med etikett gud. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett gud. Visa alla inlägg

19 mars 2008

Om Du vet var Gud är så hör av dig

Det här att söka sin borttappade barnatro är inte lätt om man nästan är 60 år och blev konfirmerad in i den heliga allmänliga kyrkan. Den kyrka som idag finns kvar är en sk folklig enhetlig kyrka som blivit så förändrad att ingenting nu är sig likt. Därför skall jag berätta om mitt stora andliga sök och hur jag fann en ruin som kallas Svenska Kyrkan.

För länge sedan växte jag upp nära en präst i Kärna församling. Jag kallade honom alltid farbror Arnold. Idag skulle jag ha kallat honom fader Arnold. Det jag allra bäst minns av farbror Arnold var de långa vita flikar som hängde ner från hans prästkrage och hans långa svarta ämbetsrock. Men mest minns jag farbror Arnolds auktoritet, kunskap och vänlighet. Det var mycket jag lärde av farbror Arnold. Det är ofta jag tänker på honom och jag har många minnen kvar efter honom.

Senare i livet träffade jag prästen Ingwar Hector. Honom kallade jag alltid fader Ingwar. Av honom lärde jag mig också väldigt mycket om Bibelns böcker och om Gud och Jesus. Men det enda reella minne jag har efter prästen fader Ingwar är hans gamla "Handbok för Svenska kyrkan". Den underbara bokskatten ligger alltid på mitt nattduksbord.

Under många år i förskingringen sökte jag min borttappade barnatro. Ett tag trodde jag att jag funnit den heliga graalens barndomskyrka. Men jag hade åter tagit fel väg i livet. Idag inser jag att farbror Arnold och fader Ingwars kyrka är borta för alltid. Den kyrka och den tro de gav mig finns inte längre. Det enda jag fann var tomhet och alienation. Och ändå så känner jag Guds närvaro nästan varje dag. Om jag bara visste vart Han håller hus. Om Du vet var Gud är? Skriv och berätta

Läs även andra bloggares åsikter om:
, , , , , ,

24 februari 2008

Härtill var jag under galgen nödd och tvungen

Jag har alltid försökt vara sann mot mig själv och försökt våga vara den jag är, i ett samhälle där alla skall vara lika. På den tid jag arbetade politiskt var det främst tre frågor som jag alltid tog strid för; nämligen för ungdomar, för de psykiskt funktionshindrade missbrukarna och för våra gamla inom äldreomsorgen. En del blev nog bra och annat blev förstås dåligt. Till mitt försvar kan jag bara säga att jag alltid gjorde mitt bästa och gjorde vad jag var kapabel till av det jag trodde var bäst. Ofta var jag till besvär både för mitt parti och i mina kontakter med tjänstemännen. Jag har aldrig sökt gå den lätta vägen och därför har jag snubblat många gånger. Ibland har det gjort ont, ohyggligt ont.

En av de allra värsta felbedömningar jag någonsin gjort i mitt vuxna liv var att engagera mig för de homosexuellas situation i vårt samhälle. I det engagemanget har jag tagit så mycket stryk att hälften varit nog. Jag har fått stryk från alla håll. Jag gjorde mig mer eller mindre politiskt omöjlig i mitt parti samtidigt som riksaktivister och böghuliganer från RFSL behandlade mig som en duktig och nyttig idiot, trots att jag på lokal nivå år 2005 utsågs till årets medlem för mina insatser för RFSL!

Idag ser jag RFSL (Riksförbundet för sexuellt likaberättigande) som en helt igenom samhällsomstörtande organisation eftersom de med en nit som är rent häpnadsväckande, gräver sig in i samhällets alla viktigaste beslutsorgan för att skapa en förändring som få kommer att ha glädje av eftersom RFSLs syn på heterosexuella är mer ojämlik och förolämpande än den heteronormativa nomenklatur man anklagar oss ”normala” för.

För att ta ett enda exempel:
Sverige är ett av världens allra mest sekulariserade samhällen. Trots detta har RFSL med en politisk effektivitet som nästan skrämmer slag på mig satt hela kyrkligheten på pottkanten med sina krav om jämlikhet. Man har tvingat in kyrkomötet, biskopar, prelater och församlingar i ett hörn där man kräver en civil rättvisa och jämlikhet i en rörelse som aldrig varit rättvis eller ens jämlik eftersom kyrkan handhar frågor om Gudstro i underdånighet i en tvåtusenårig religiös tradition som inte har något med civil rättvisa att göra. Gud kräver tillbedjelse och lydnad.

Läs även om andra människors åsikter om:
, , , , , , , , , , , , , ge upp vigselrätten